Börjar landa i att stå på egna ben

Jag berättar om var jag står just nu och vad som händer i mitt liv

Att hitta sig själv mer och mer

Hur skrämmande är det inte att bli en egen person. Efter 50 år i detta jordeliv så börjar jag mer och mer ta min egna form. Bli min egen mästare över mig själv och oj så skrämmande det kan vara.

I hela mitt liv har jag nog levt som den där medberoende som jag utbildar andra till att ta sig ifrån. Själv har jag haft lätt att förlita mig på den och lita på att andra finns där, eller så har jag på ett krampaktigt sätt hållit kvar i att behöva ta hand om andra. Detta blev extra påtagligt när jag förlorade Elias för snart 5 år sedan.

Att då drabbas av den sorg, den smärta och den maktlösheten att jag inte kunde kontrollera något av det som då skedde, var en så otrolig smärta. Inte bara att jag inte längre hade min yngsta son i livet, utan jag, tjejen som klarar så mycket själv, blev tvungen att börja lite på att andra människor fanns för mig.

Jag har under alla dessa år haft en fantastisk mentor som gått igenom samma förlust, en stor sorg i att förlorat ett barn, som gråtit, varit arg och som visat både mig och omvärlden, sin smärta. Detta gjorde ju att jag på något sätt kunde vara mer autentisk med min egna smärta och jag har verkligen fått tid att läka min sorg, min saknad och förlikat mig med att Elias ändå är med mig. I allt jag gör, men även i allt som alla andra gör.

Jag har även haft svårt att för stå min egna andlighet och spiritualitet för jag har oftast följt någon som har berättat för mig vad jag ska göra för att komma vidare och jag har sällan lyssnat på min egna röst, men ju mer jag sakta smyger framåt på egna ben, desto mer så både känner/ser/hör och vet jag, vad som är mitt mission här i detta liv.

Den resa jag gjort har varit svår många gånger, gjort ont, fått mig att känna mig anklagad, fått försvara mig, ja det har varit många känslor, men som min tidigare mentor ofta sagt, ingen gör något mot dig, dom gör det för dig, så börjar jag att se att det är så jag ska tänka på det jag låtit ske, men också vad som komma skall. Så jag vill bjuda in dig, att delta i min meditationsgrupp där jag kommer att dela mycket öppet och ärligt om min egna utveckling men även stötta dig i din personliga utveckling.

Varmt välkommen

Linda